Intervju med Carin Elander

“Det är en ständigt pågående dialog både i ord, skrift och rörelse”

Intervju med Carin Elander, dansare i (im)perfekta koreografier no.1
av Katinka Richter(im)perfekta koreografier uppkom under projektet Kroppsfunktion, ett projekt som handlar om språk och koreografi där personer med olika funktionsvariationer tar plats och deltar. Carin Elander blev del av projektet Kroppsfunktion då hon och några av deltagarna på den dagliga verksamhet som hon jobbar på började dansa och utforska olika rörelser tillsammans med projektets aktörer. I (im)perfekta koreografier dansar hon tillsammans med David Pervaz från den dagliga verksamheten och Anja Arnqvist, Philip Berlin, Madeleine Lindh och Pavle Heidler från c.off och ccap.

Carin: Davids rörelsemönster är det som ligger till grund för hela föreställningen. Också de skrivna och talade styckena i föreställningen har sin utgångspunkt i hur han uttrycker sig. Det har inte varit en inspiration från honom som sedan har stuvats om och kommit ut som något annat, utan det är hans sätt att vara. När personer som känner honom har varit och kollat så har de sett direkt att alla i produktionen gör sitt bästa för att använda sig av hans rörelsemönster, men det är så speciellt. Dansarna har sagt flera gånger att fastän de har dansat och gått långa dansutbildningar så kan de inte göra det här, för att det är något som är så unikt bara för honom.

Katinka: Hur har ni tagit fram föreställningen?

Carin: Vi har arbetat i snart två år med (im)perfekta koreografier, och det har från början varit en lång period av diskussioner, lära känna varandra, våga röra sig, hitta sitt sätt att röra sig. Kanske att våga ändra det sättet att röra sig. Att alla ska känna sig trygga. Men våra repetitioner och de stunder som vi arbetar nu idag ser inte likadana ut som de gjorde då för nu är grovarbetet redan är gjort; vi känner varandra och vi har hittat… inte en form, för formen ska inte riktigt hittas, kanske hittat en säkerhet. I alla fall vad det gäller mig och David. Vi har ju haft många visningar och då har vi tänkt att “nu ser det ut så här”, och sen har det ändrats för att det har visat sig att det inte landade ordentligt. Så det har ändrats in i det sista.

Katinka: Men vet ni hur det kommer att se ut på biennalen då?

Carin: Ja, det tror jag att vi vet. Men vi ska ju inte visa hela, och då kanske den delen som vi visar får en annan stuns eller en annan framtoning än vad den hade fått om den ingick i hela med alla delar.

Katinka: (im)perfekta koreografier är ju en del av projektet Kroppsfunktion, kan du berätta lite mer om det projektet?

Carin: Kroppsfunktion syftar till att sticka hål på föreställningen om att bara den som är helt strömlinjeformad och superutbildad får visa sig på scen, eller är värd att visa på scen.

Katinka: I beskrivningen av den här föreställningen skriver ni att ni “arbetar för att verkställa jämlikhet bortom normens likhetskrav”. Kan du berätta lite mer om det?

Carin: Det är ju att verkställa jämlikhet när ett projekt inte arbetar med medverkande på en koreografs villkor. Det är David som visar och inspirerar, och vi som gör. Så det är skillnad. Sedan går det ju inte lika fort. Allt det som vi pratar om under den här tiden som vi sitter här, den tiden ser annorlunda ut för David. Det är ju väldigt spännande att försöka hitta den tiden som det kan ta att göra vissa saker. Det går inte går att stressa och pressa fram. I och med att vi arbetar på ett så annorlunda sätt än vad man är van vid att arbeta normalt, när det är väldigt effektivt, så händer det något med en själv, som man får brottas med, när saker tar längre tid än vad man är van vid. Men även om det är inspirerat av och vi använder oss av Davids sätt att röra sig, tänka och vara, så är det ändå en demokratiskt process. Det är inte han allena råda, det är vi alla.

Katinka: Så det är mer av en dialog?

Carin: Ja, det är en ständig pågående dialog både i ord, skrift och rörelse. Och den stöter på patrull för att vi har så olika uppfattning av tiden och vad man ska uträtta på den tiden. Och också vad man tar in under den tiden. Det kan vara att jag behöver träna och öva och gå igenom mycket mer och David kan bara gå upp och göra. Då kan man undra hur kom det sig. Det är jättespännande.

Katinka: Det låter ju som en lärdom som man borde ha på alla arbetsplatser, att se mer till folks olikheter och behov av olika mycket tid. Har ni jobbat med det på något annat sätt?

Carin: Ja, vi har också haft långa stunder där vi har varit i ett slutet rum med olika rekvisita. En låda med papper, snören, lite olika såna grejer, och så har vi samtalat. Vi kan samtala i det här rummet i en timma kanske. Jag ställer en fråga, riktad mot dig, och så kan det ta tio minuter och sedan kommer svaret därifrån. Under tiden kan jag ha fått tio frågor eller ingen fråga och samtidigt pågår ett annat samtal där borta. Och när man är i det här samtalet händer det något med en själv, det blir som ett lugn. Jag vet att om jag frågar dig och du inte svarar så kommer svaret, det kanske inte kommer som jag hade föreställt mig men det kommer någon slags respons. Det är väldigt avspänt och befriande att vara i ett sådant samtal för det händer ju aldrig annars. Det är som att man använder tiden och orden på ett annat sätt och anammar ett sätt att tänka och vara som David hade med sig in i det här och det blir fantastiskt vackert.

När jag frågar hur de skulle beskriva föreställningen med tre ord tar Carin upp en liten lapp ur väskan och läser upp både hennes och Davids svar. David svarar omväxlande, intensiv och nervös. Medan Carin säger känslig, skör och koncentrerad.

Katinka: Varför tror du att ni har svarat så olika?

Carin: Därför att vi inte är samma person, vi tänker olika.

 

(im)perfekta koreografier no.1 spelas i Flygeln fredag 26 maj kl. 18:30-19:00 samt lördag 27 maj kl. 13:00-13:30 och kl. 17:00-17:30.

Av och med: Cristina Caprioli, Anja Arnquist, Dario Barreto Damas, Philip Berlin, Carin Elander, Pavle Heidler, Madeleine Lindh och David Pervaz
Specialskriven musik: Yoann Durant
Film: Cristina Caprioli
Filmklippning: Madeleine Lindh
Filmmusik: Alva noto xerrox phaser acat 1
Producent: Izabella Borzecka
Administrativ koordinator: My Carnestedt
Press och kommunikation: Elin Grelsson Almestad