Glasäpplen

Glasäpplen/Örebro Länsteater

Foto: Stefanie Andersson

Anders Duus gräver skickligt vidare i landsortens och villastadens vardag. Berättad och gestaltad i stilsäker regi av Helena Sandström Cruz. Ett originalverk för scenen, en hel berättelse av det klassiska slaget. Det är skenbart enkelt, men när vi skrapar på ytan framträder en mångbottnad verklighet, som bara riktigt bra teater kan förmedla. -Urvalskommittén

Glasäpplen är en betraktelse över vår skoningslösa blick på det avvikande, vilka värderingar vi lämnar i arv till våra barn och vår längtan efter att livet ska bli något mer än det är.

Manus: Anders Duus
Regi: Helena Sandström Cruz
Medverkande: Anders Hambraeus, Anna Lyons och Hans Christian Thulin
Scenografi & kostym: Daniel Åkerström-Steen
Ljus: Ronny Andersson
Ljud: Philip Henning
Mask & peruk: Giovanni Indelicato

Intervju med Helena Sandström Cruz

Yrkesroll/funktion i produktionsteamet: Regissör

Varför valde ni att sätta upp Glasäpplen?
Idén till Glasäpplen kommer från dramatikern Anders Duus. Han ville skriva något om blicken på Den Andre och om barn som förtrycker en avvikande vuxen. Det är ett skevt slags maktförhållande som är både obehagligt och fascinerande.

Vad var den största utmaningen i produktionsprocessen?
Min uppgift var att avskalat och med små medel berätta en komplex historia som får vara både rolig och sorglig samtidigt. Jag valde en gestaltningsform som går utanför den gängse psykologiska realismen, vilket ställde stora krav på skådespelarna och deras teknik.

Varför tycker ni att Glasäpplen är bland det mest intressanta som har gjorts på svenska scener de senaste två åren?
Anders manus öppnade upp för mig att som regissör välja en form som får föreställningen att sticka ut. Under repetitionerna har jag arbetat mycket koreografiskt, med riktningar och med rytmisering. Det är en väldigt musikalisk föreställning, trots att den inte innehåller jättemycket musik. Publik- och kritikerresponsen har varit helt fantastisk, sen är det förstås upp till var och en att avgöra vad som är intressant och inte. Men vi i teamet är oerhört stolta över den här produktionen!

Hur reagerade ni när ni fick veta att den var utvald till Scenkonstbiennalen 2019? 
Vi blev enormt glada, stolta och överraskade! Vi vet alla att urvalet görs ur en stor mängd kvalitativa föreställningar. Jag är särskilt stolt över att vi blev utvalda i år, då vi är i så väldigt gott sällskap! 

Vad ser du fram emot mest på Scenkonstbiennalen 2019?
Jag kommer tyvärr inte att kunna närvara på biennalen i år. Som tur är har jag sett flera av föreställningarna i programmet och de är riktigt bra! Det jag skulle velat se är bl.a. DNA, Biet i huvet och Stolarna. Jag hade också väldigt gärna tagit del av intressanta samtal om Den livsviktiga leken, Framtidens ledarskap inom scenkonsten, Att skapa konst i exil och mycket annat. Samt såklart fått träffa alla underbara kollegor!