Teater Dictats dramaturg, Matthew Short, presenterar sin forskning om hur dramaturgin skapar utrymme för nya berättelser om (kultur)arv – heritage. Teater Dictat arbetar i ett ekosystem av HBTQ+-teater för att ombilda ett queer-arv och hur dramaturgi kan användas för att återerövra historia och ge ”nya framtider” i Sverige.
Föreläsningen hålls på engelska.
–
Hur skapar vi inkludering för scenkonstnärer med funktionsvariation?
Moomsteatern anställer skådespelare med intellektuella funktionsvariationer på samma villkor som andra professionella skådespelare. Det har de gjort sedan 2006 och trots det är de fortfarande ensamma i Sverige om detta. Vad behövs för att scenkonsten ska bli mer inkluderande? Scenkonsten ska spegla vår befolkning, men vi har byggt ett system som utesluter en hel befolkningsgrupp från våra scener. Vilka möjligheter och stoppklossar finns det egentligen?
Moomsteatern vill använda teatern för att utmana människors sätt att tänka kring vem som tar plats på våra scener, och för att ge publiken en riktigt unik upplevelse genom engagerande scenkonst av hög konstnärlig kvalité tillsammans med en inkluderande ensemble. Människor som besöker teatern ser att variation är en självklar del av scenkonsten, precis som det är en självklar del av hela samhället.
Verksamhetsledare Sandra Johansson berättar om en arbetsplats som riktar uppmärksamheten mot varje individs styrkor och möjligheter. Där skådespelare med intellektuella funktionsvariationer får möjlighet att fokusera på och utvecklas inom sitt yrke. Där tankarna kring vad som är professionell scenkonst och hur arbetet kan se ut är helt annorlunda och samtidigt precis som vanligt.
