Information

Återstartsutredningen “Från kris till kraft” konstaterade att infrastrukturen för dans och cirkus är svagare än inom många andra konstformer och bärs av de fria aktörerna. Författarna menar att “Det finns anledning att särskilt bevaka hur förutsättningarna inom dessa konstformer påverkas under och efter pandemin.” Under pandemin förstärktes dessa förutsättningar med krisstöd och återstartsbidrag. Men efter pandemin då? I april 2022 beviljade Kulturrådet 13,4 milj kr till projektbidrag inom dans och cirkus men i december 2022 beviljades endast 5,3 milj kr. Om det fortsätter på samma sätt kommer det att få alarmerande effekter. Går vi från en pandemikris, där de strukturella bristerna blev alltför uppenbara, in i ännu sämre förutsättningar för återhämtning och utveckling?

Här diskuterar vi kontinuitet, kris, vikten av att beslutsfattare och politiker har kunskap om hur ett fält fungerar samt dansens framtid.

Vi bjuder in till ett försök till att reda ut vad som hände efter behovsanalysen som togs fram under covid-19-pandemin och söker svar till varför en annan slutsats dras av beslutsfattare idag. Vi försöker även finna uppslag på åtgärder som skulle kunna vända på trenden.

Medverkande:
Linda Zachrison, tillträdande konstnärlig chef Göteborgs Stadsteater, tidigare bla ordförande för Återstartsutredningen.
Annette Taranto Fuller, handläggare på Kulturrådet
Carina Norée, verksamhetsledare på Dansnät Sverige

Arrangörer:
mdtsthlm.se
johnsonbergsmark.com
Interim kultur

Information

Hege Knarvik Sande, direktör på Performing Arts Hub Norway (PAHN), har kartlagt de olika modellerna i Norden. Här leder hon ett samtal med bl a Ulricha Johnson, chef på Scensverige, om de huvudsakliga skillnaderna och vad fokus ligger på. Ser vi internationalisering som kulturexport, kulturutveckling eller konstnärlig fördjupning? Vad har Sverige för ambitioner och vad behöver vi stärka? Vad är det Norge gör som skapar framgång? Vilka är Nordics Combined och vad hände med Nordiska ITI-nätverket?

PAHN är ett nationellt kompetenscenter som främjar professionell, norsk scenkonst både nationellt och internationellt. Mycket är likt Scensveriges uppdrag, men med väsentliga skillnader.

Information

Svensk scenkonst för barn och unga är i framkant, men det handlar ju inte bara om vad som sker på scen, utan om hur det landar i sin publik.

I majaktuella bibu-podden har Susanna Fredén från bibu och Ellinor Lidén på Centrum för Barnkulturforskning undersökt vad vi inom fältet gör, varför vi gör det och hur vår unga publik egentligen har uppfattat det.

Nu sätter vi oss ner på biennalen tillsammans med Nadja Hjorton, konstnärlig chef teater på Regionteater Väst och Elin Skärstrand, regissör och konstnärlig ledare för Månteatern i Lund för att fråga vem det egentligen är vi gör scenkonsten för? Och hur kan vi bli bättre lyssnare i mötet med barnen?

Information

Som konstnärlig arbetsledare i tidsbegränsade projekt och med ständigt nya gruppsammansättningar står scenkonstregissören inför ett komplext ledarskapsuppdrag. Vad krävs av ett samtida ledarskap inom scenkonsten?

Under 2022 startade TeaterAlliansen två skräddarsydda ledarskapsprogram för scenkonstregissörer med fokus på organisation, arbetsmiljö och inkludering. I seminariet kommer deltagande regissörer och utbildningsledare reflektera kring förutsättningar och utmaningar för frilansregissörens ledarskap i mötet med en scenkonstinstitution, i skärningspunkten mellan konstnär- och arbetsledarskap.

Medverkande:
Dennis Sandin, regissör
Py Huss Wallin, regissör
Barbara Gamper, utbildningsledare och ledarskapskonsult
Anna Wilhelmsson, utbildningsledare och ledarskapskonsult
Anders Frennberg, moderator och VD TeaterAlliansen

Mer information

Information

Scenkonstnärerna Alica Tserkovnaja och Bianca Cruzeiro bjuder in till ett symposium över den samtida teaterns behov av begriplighet.

Vi undrar varför teatern i större utsträckning än andra scenkonstformer tar ansvar för kronologi och logik med förnuftet ständigt närvarande. Varifrån kommer uppfattningen att mottagaren ska förstå innehållet i ett verk? Kommer det från publikens förväntningar eller finns det som ett krav hos avsändaren?

Genom att kontrollera begripligheten i ett verk kontrollerar vi också människors sätt att ta till sig verket. Abstraktion däremot, ger människor en potentiell möjlighet att alternera sin verklighet och sin uppfattning av världen. Finns det en rädsla för att abstrahera, alltså ta bort information och låta mottagaren fylla i?

Och förresten, vad är det som är så skrämmande med tillstånd? 

Mer information
alicatserkovnaja.com
dramaten.se/medverkande/skadespelare/cruzeiro-bianca

Information

Teaterhögskolor och förberedande utbildningar har ambitioner att bredda rekryteringen av både studenter och personal. Det handlar både om demokratisk legitimitet och om scenkonstens utveckling. Hur går det? Vilka försök har gjorts och vilka har funkat? Vi samtalar om filmade antagningsprov, samarbeten mellan hög- och folkhögskolor, effekten av förebilder i rutan, hårda prioriteringar, kvotering och annat som mötesdeltagarna bidrar med. Mötets syfte är att utveckla radikala och realistiska strategier, tillsammans.

Medverkar gör studenter och alumner från konstnärliga högskolor, Farnaz Arbabi från Unga Klara, representanter för Teaterhögskolan i Malmö, Högskolan för Scen och Musik i Göteborg, Fridhems och Angereds Folkhögskolor, m.fl.

Mer information