En föreställning/performanceverk som arbetas fram i lager under flera utspridda
repetitionsperioder. Bygger på romanen Märit (1965) av Ing-Marie Eriksson, utifrån vilken Malin Nord har gjort en fri bearbetning för scenen.
Kajsa Isakson och koreografen/dansaren Destiny af Kleen tar avstamp från
berättelsens kärna: frågor om utanförskap, normer och hur samhället hanterar dem som inte passar in i dess ramar. Verket rör sig genom tid och minne, där nuet och det förflutna flätas samman. I centrum står Märit – en ung kvinna med funktionsvariation, vars existens utmanar omgivningens föreställningar om normalitet. Men istället för att ge en förklarande eller didaktisk skildring av hennes liv, låter vi Märit vara just det hon är – en närvaro, en kraft, en existens som inte måste förklaras eller förstås helt och hållet. Kropp och rum blir bärare av minnen, känslor och konflikter, där scenrummet både är en konkret plats och en mental, emotionell och historisk yta. Genom text, musik, rörelse och visuella element skapas en berättelse som känns i kroppen lika mycket som den upplevs genom orden.
Publiken får ta del av berättelsen från början till slut och ser hur Märit som kraft och närvaro utvecklas på scenen.
Ing-Marie Eriksson debuterade 1965 med romanen MÄRIT, är en nutida klassiker. Hon berättade, den för henne, sanna berättelsen om flickan Märit som hon bodde granne med i Sikås när hon var barn.
Kajsa Isakson är en neuroqueer AuDHDer, konstnär och regissör som utmanar neurotypiska normer och lyfter neurodivergenta röster. I Märit skapar hon multisensoriska upplevelser med verbala och icke-verbala uttryck. I sin forskning, vid Stockholms konstnärliga högskola skapa hon r neuroaffirmativa utrymmen för att skärpa scenkonsten.
Destiny af Kleen, dansare och koreograf skapar konst utifrån den minoritetsidentitet hon befinner sig i som afrosvensk i Sverige. I rörelseskapandet och gestaltningen av manus så tar hon tillvara Märits utanförskap genom det mellanförskapfilter som hennes kropp och konst förmedlar.
Malin Nord, författare och dramatiker. Medlem i Rådet för samisk litteratur inom Svenska Författarförbundet samt arbetar för samiskt författarcentrum Tjállegoahte i Jokkmokk. Har tidigare arbetat som redaktör för tidskriften Provins – norrländsk litterär tidskrift.
I ett möte mellan akademi och scenkonst finns fantastiska möjligheter att skapa en fördjupad förståelse för en komplex omvärld och skapa nya kontaktytor mellan människor och discipliner. I det här samtalet går vi in på vilka fördelar och möjligheter som kan uppstå när konst och akademi möts. Samtalet tar avstamp i samarbetet mellan Mittuniversitetet och Oscen som bland annat resulterat i verken Döds Dining och Livets middag, två konstnärligt kurerade middagar där omvårdnadsstudenter får uppleva olika ingångar till livet och döden. Inom ramen för samarbetet har även de interaktiva ljudverken Skogens Berättelser och Bergets Berättelser skapats som båda tar avstamp i Mittuniversitetets forskning. Berget Berättelser har urpremiär under scenkonstbiennalen den 7 juni 2025. Läs mer här.
Välkomna till ett samtal om vad samarbetet inneburit och vilka lärdomar vi tagit. Bland de medverkande finns Anders Fällström, rektor för Mittuniversitetet, Martin Forsberg, danschef Scenkonst Västernorrland, Tove Berglund, Konstnärlig ledare för Oscen och Jennie Sandström, Universitetslektor i biologi vid Mittuniversitetet.
Att presentera verk utanför scenrummet kan kommentera verkets tematik, kan göra upplevelsen mer omslutande och locka nya publikgrupper. Vilka fler fördelar finns? Och vilka är utmaningarna med att arbeta utanför (black)boxen?
Välkomna till ett samtal mellan tre scenkonstnärer som utforskat publikmötet utanför det traditionella scenrummet. Bland de medverkande finns regissör och konstnärlig ledare Örebro teater Py Huss Wallin, regissör och konstnärlig ledare Poste Restante Linn Hilda Lamberg och regissör och konstnärlig ledare Oscen Tove Berglund.
Seminariet arrangeras av Oscen som är en scen för gästspel och samproduktioner i Jämtland/Härjedalen som uteslutande utforskar publikmötet utanför det traditionella scenrummet t.ex. i hemmet eller på berget. Berget Berättelser har urpremiär under scenkonstbiennalen den 7 juni 2025.
Devising är ett luddigt och rörligt begrepp (är det ens ett riktigt ord?). Men så kan också processbyggd scenkonst innebära väldigt olika metoder, tillvägagångssätt och resultat. Även för teatrar som har en lång historia av devising kan begreppet skapa debatt och ifrågasättas. Det är heller inte ovanligt att processdriven och textdriven teater ställs som kontrapunkter mot varandra. Men vad händer vid en skärskådning? Är de verkligen så olika och vad finns där emellan? Vad innebär devising för en dramatiker eller dramaturg. Är textersättning för de inblandade i en devisingprocess en bra och rättvis väg eller borde idén skrotas och glömmas innan den tar för stort fäste i teatersverige? Genom att låta erfarna utövare av devising diskutera frågan med förkämpar för den textburna dramatiken hoppas vi komma åt brännande kontrastpunkter och komma in på djupet av vad devising egentligen är (och inte är).
Medverkande: Moderator: Peter Elmers (Konstnärlig chef för Regionteater Väst) Panel med: Manda Stenström (Dramaturg Regionteater Väst) Johanna Larsson (Konstnärlig ledare för Angereds Teater), Nadja Hjorton (frilansande regissör och koreograf)
med flera.
