Information

I en tid där kulturellt minne är ifrågasatt, splittrat och politiserat, vänder sig Rrîtm bort från det tillrättalagda och spektakulära. I stället rör den sig långsamt, med avsikt. Den lyssnar till det som finns kvar, dolt under språket. Den erbjuder rytm som en plats att samlas i – och som en form av motstånd.

Rrîtm föddes ur projektet No Friend but the Mountains och är en rå, rytmburen performance formad av minne, andning och kollektiv närvaro. Skapad utifrån en platsbunden blick, bjuder den in publiken i ett immersivt koreografiskt ritualverk av upprepningar, sprickor och resonans.

Med inspiration från traditionella kurdiska rytmer, kollektiva danser och förkroppsligat motstånd, utforskar Rrîtm vad som finns kvar när orden inte räcker till. Den ser kroppen som både relationell och handlande. Den söker ingen upplösning. Den lyssnar. Den pulserar.

Under Scenkonstbiennalen får vi ta del av en exklusiv preview av föreställningen Ritm som är en samproduktion med Norrlandsoperan. Läs mer om föreställningen på www.humansandsoil.com/ritm

Marit-Shirin Carolasdotter är dansare och koreograf med bas i Ubmeje/ Umeå, Sábmie. Hennes konstnärliga praktik tar sin utgångspunkt i dans som ett sätt att skapa relationer, och speciellt vår sköra relation till jorden. Genom det pågående projektet Humans & Soil har hon fördjupat sig i dekoloniala perspektiv och relationer mellan urfolk och scenkonst. Hon förenar performativa uttryck med teoretiska metoder som skrivande och forskning, i dialog med sin egen kroppsliga kunskap som
urfolksperson.

Under Scenkonstbiennalen visas även konstfilmen “No friend but the Mountains” som producerats av Humans & Soil i samarbete med filmskaparen Kenneth Ly.
Koreografi/Dans: Marit-Shirin Carolasdotter & Melisa Diktaş
Filmen visas på Gaaltije Saemien Museume (åarjel bielie/södra flygeln). Tider för filmprogrammet publiceras på Gaaltijes hemsida i maj.

Dansare: Marit-Shirin Carolasdotter, Stella Blanc, Hector Palacios, Paz Moreno
Musik: Hajar Zahawy
Producent: Hanna Magdalena Gödl, Humans & Soil

Information

I en tid där kulturellt minne är ifrågasatt, splittrat och politiserat, vänder sig Rrîtm bort från det tillrättalagda och spektakulära. I stället rör den sig långsamt, med avsikt. Den lyssnar till det som finns kvar, dolt under språket. Den erbjuder rytm som en plats att samlas i – och som en form av motstånd.

Rrîtm föddes ur projektet No Friend but the Mountains och är en rå, rytmburen performance formad av minne, andning och kollektiv närvaro. Skapad utifrån en platsbunden blick, bjuder den in publiken i ett immersivt koreografiskt ritualverk av upprepningar, sprickor och resonans.

Med inspiration från traditionella kurdiska rytmer, kollektiva danser och förkroppsligat motstånd, utforskar Rrîtm vad som finns kvar när orden inte räcker till. Den ser kroppen som både relationell och handlande. Den söker ingen upplösning. Den lyssnar. Den pulserar.

Under Scenkonstbiennalen får vi ta del av en exklusiv preview av föreställningen Ritm som är en samproduktion med Norrlandsoperan. Läs mer om föreställningen på www.humansandsoil.com/ritm

Marit-Shirin Carolasdotter är dansare och koreograf med bas i Ubmeje/ Umeå, Sábmie. Hennes konstnärliga praktik tar sin utgångspunkt i dans som ett sätt att skapa relationer, och speciellt vår sköra relation till jorden. Genom det pågående projektet Humans & Soil har hon fördjupat sig i dekoloniala perspektiv och relationer mellan urfolk och scenkonst. Hon förenar performativa uttryck med teoretiska metoder som skrivande och forskning, i dialog med sin egen kroppsliga kunskap som
urfolksperson.

Under Scenkonstbiennalen visas även konstfilmen “No friend but the Mountains” som producerats av Humans & Soil i samarbete med filmskaparen Kenneth Ly.
Koreografi/Dans: Marit-Shirin Carolasdotter & Melisa Diktaş
Filmen visas på Gaaltije Saemien Museume (åarjel bielie/södra flygeln). Tider för filmprogrammet publiceras på Gaaltijes hemsida i maj.

Dansare: Marit-Shirin Carolasdotter, Stella Blanc, Hector Palacios, Paz Moreno
Musik: Hajar Zahawy
Producent: Hanna Magdalena Gödl, Humans & Soil

Information

Samtalet sker på engelska.

Möt Marit-Shirin Carolasdotter i ett samtal om relationsskapande scenkonst i ett urfolkssammanhang. I filmprogrammet visas filmen No Friend but the Mountains. Marit-Shirin Carolasdotter är dansare och koreograf med bas i Ubmeje/Umeå, Sábmie. Hennes konstnärliga praktik tar sin utgångspunkt i dans som ett sätt att skapa relationer, och speciellt vår sköra relation till jorden. Genom det pågående projektet Humans & Soil har hon fördjupat sig i dekoloniala perspektiv och relationer mellan urfolk och scenkonst. Hon förenar performativa uttryck med teoretiska metoder som skrivande och forskning, i dialog med sin egen kroppsliga kunskap som urfolksperson.

Meet Marit-Shirin Carolasdotter in a conversation around relationship-building performance art in an indigenous context.

The conversaton is held in English.

Marit-Shirin is a dancer and choreographer with her base in Ubmeje/Umeå, Sábmie. Her artistic practice includes dance as a way of creating relation – especially our fragile relationship to earth. She aims to connect performative practices to theoretical methods, such as writing and researching through her own embodied knowledge as an Indigenous person.

Information

Vad spelar scenkonsten för roll i identitetsskapandet hos barn och unga från ursprungsbefolkningar och vad innebär detta för unga konstnärers drömmar och ambitioner att stärka sin egen kulturella och konstnärliga identitet och praktik?

I ett samtal mellan tre scenkonstnärer från ursprungsbefolkningarna i Sápmi i Norge och Sverige samt Grönland undersöker vi hur samspelet mellan majoritets- och minoritetskulturer påverkar konstnärlig utveckling och belyser framför allt faktorer som språk, makt och historia och hur dessa faktorer påverkat utvecklingen av scenkonsten i Norden.

Medverkande:
Kuluk Helms (Grönland)
Liv Aira (Sápmi/Sverige)
Rawdna Carita Eira (Sápmi/Norge)

Moderator: 
Maria Utsi

Mer information:
bibu.se

Information

Hur hittar man sitt konstnärliga uttryck? I denna föreläsning delar Marika Renhuvud, samisk dansare och koreograf, sin resa inom dansen och hur hennes samiska identitet, bakgrund och omgivning formar hennes skapande. Med exempel från sina verk berättar hon om inspiration, process och valen som formar ett konstnärligt uttryck.

Marika Renhuvuds dansfilm Faamoe visas i Gaaltijen åarjel bielie (Gaaltijes södra flygel) den 3-7 juni.

Faamoe är det sydsamiska ordet för ”styrka” och/eller ”kraft”, och även titeln på denna dansfilm som handlar om den urkraft som kvinnor bär inom sig. Vad ligger bakom den styrka som urfolkskvinnor besitter? Med hjälp av naturen och den samiska gudinnan Saaraahka berättar filmen en historia om gemenskap, styrka och kraft.

Information

Ett performanceverk av Neyen Pailamilla
Ljudbild: Aldir Polymeris

”Som Mapuchekonstnär uppfattar jag floder och vattendrag som levande varelser, jämlika med människan – där natur och mänsklighet är delar av ett sammanvävt nätverk.”

Neyen Pailamilla är en queer mapuchekonstnär som arbetar med performance, textila praktiker och audiovisuella format. Med utgångspunkt i sin identitet, fördjupar sig Pailamilla i såväl personliga erfarenheter som i historiska, politiska och sociala dimensioner.

Hen har samarbetat med en rad konstnärliga projekt och grupper, både i Sydamerika och Europa – bland annat med det konstnärliga kollektivet trop cher to share, och historikern och curatorn José Cáceres, med vilken hen initierade det kuratoriella projektet School of the Forest, samt det mapucheledda kollektivet Rangiñtulewfü, som blev fröet till den digitala tidskriften Yene.

Under Scenkonstbiennalen visas även videoverket Where Does The Dream Begin? som utforskar sökandet efter Sihlflodens ursprung genom en drömlik estetik som söker en andlig förbindelse med floden.

Filmen visas på Gaaltije Saemien Museume (åarjel bielie/södra flygeln). Tider för filmprogrammet publiceras på Gaaltijes hemsida i maj.

Information

Ett performanceverk av Neyen Pailamilla
Ljudbild: Aldir Polymeris

”Som Mapuchekonstnär uppfattar jag floder och vattendrag som levande varelser, jämlika med människan – där natur och mänsklighet är delar av ett sammanvävt nätverk.”

Neyen Pailamilla är en queer mapuchekonstnär som arbetar med performance, textila praktiker och audiovisuella format. Med utgångspunkt i sin identitet, fördjupar sig Pailamilla i såväl personliga erfarenheter som i historiska, politiska och sociala dimensioner.

Hen har samarbetat med en rad konstnärliga projekt och grupper, både i Sydamerika och Europa – bland annat med det konstnärliga kollektivet trop cher to share, och historikern och curatorn José Cáceres, med vilken hen initierade det kuratoriella projektet School of the Forest, samt det mapucheledda kollektivet Rangiñtulewfü, som blev fröet till den digitala tidskriften Yene.

Under Scenkonstbiennalen visas även videoverket Where Does The Dream Begin? som utforskar sökandet efter Sihlflodens ursprung genom en drömlik estetik som söker en andlig förbindelse med floden.

Filmen visas på Gaaltije Saemien Museume (åarjel bielie/södra flygeln). Tider för filmprogrammet publiceras på Gaaltijes hemsida i maj.

Information

ASSITEJ Sverige, bibu och Teatercentrum bjuder in till mingel med avsikt att bilda ett nätverk som arbetar för att säkerhetsställa att ALLA barn i Sverige får tillgång till scenkonst i skolan. Idag är tillgången till kultur väldigt ojämlik, beroende på var du bor och kommunala prioriteringar.

Vill du vara med i ett nätverk där vi delar kunskap och erfarenhet för att med gemensamma krafter skapa politisk opinion i frågan?

Vi inleder med tre konstnärliga ledare som delar med sig av tankar och erfarenheter:
Anna Sjövall, konstnärlig ledare, Teater Halland
Emil Nilsson Mäki, konstnärlig ledare, Skuggteatern
Martin Forsberg, konstnärlig ledare, Norrdans

Mer information:
https://bibu.se/sv
https://assitej.se/
https://www.teatercentrum.se/

Information

Riksteatern Jämtland Härjedalen presenterar sin rapport om kulturtillgången för barn och unga i länets kommuner och till synes betydelsefulla faktorer för att nå en jämlik sådan i hela regionen. Studien, som genomförts med stöd av Kultur och Bildning på Region Jämtland Härjedalen, omfattar också ett försök att överföra teori i praktik i en av länets kommuner. Självklart blir det ett efterföljande panelsamtal med barn som resonerar om kultur i skolan.

Medverkande:
Marie Haglund och Mika Ingebrigtsen Riksteatern Jämtland Härjedalen
Anna Söderbäck Områdeschef kultur och bildning Region Jämtland Härjedalen
Barnpanel från länet

Information

Att kunna tala – när språket har gått förlorat.

Om kroppens minne och hur det kan skydda mot både koloniala spår och det egna samhällets normer över vad som är avvikande. En
identitetsskapande resa där det inuitiska arvet blir en väg till att få vara precis den du är.

Louise Fontain skildrar i denna performance den djupa traumatiseringen av deporterade inuitbarn på Grönland, med utgångspunkt i egna erfarenheter. Genom att väva samman teater och poesi gestaltar hon ett barns – och senare en vuxen kvinnas – känslor under en påtvingad vistelse i Danmark. Performanceverket visar hur en förlorad identitet kan återtas genom kultur och relationen till markerna och naturen, och berör något djupt allmängiltigt.

Efter föreställningen, sker ett samtal mellan Louise Fontain och Anneli Bäckman, intendent, Gaaltije Saemien Museume.

Information

Att kunna tala – när språket har gått förlorat.

Om kroppens minne och hur det kan skydda mot både koloniala spår och det egna samhällets normer över vad som är avvikande. En
identitetsskapande resa där det inuitiska arvet blir en väg till att få vara precis den du är.

Louise Fontain skildrar i denna performance den djupa traumatiseringen av deporterade inuitbarn på Grönland, med utgångspunkt i egna erfarenheter. Genom att väva samman teater och poesi gestaltar hon ett barns – och senare en vuxen kvinnas – känslor under en påtvingad vistelse i Danmark. Performanceverket visar hur en förlorad identitet kan återtas genom kultur och relationen till markerna och naturen, och berör något djupt allmängiltigt.

Efter föreställningen, sker ett samtal mellan Louise Fontain och Anneli Bäckman, intendent, Gaaltije Saemien Museume.

Information

En processvisning av Camilla Therese Karlsen & Cecilia Persson

Välkommen att ta del av ett pågående arbete, en serie trickster-berättelser som rör sig runt den heliga björnen i ett gränsland mellan mytologi och samtid.

Björnen hade en alldeles egen plats i den samiska världsbilden. Varje höst sökte den sig till ”jordens mitt”. Varje vår föddes den åter till världen.

Björnen ansågs dessutom vara intelligent, med ”en mans vett och tolv mans styrka”. Därför omgavs björnjakten av många regler och tabun – lagar att följa om man ville överleva mötet med björnen.

Det berättades också om människor som bar på magisk kraft och kunde förvandlas till björn. Kunde en sådan människa också sova genom hela vintern? Så vad gjorde björnen, där i jordens mitt, under de långa vintermånaderna?

Vad drömde den om?
Vad drömmer vi alla om?

Och som med många av våra heliga djur så träder även björnen fram som en trickster i berättelserna, där den både luras och bärs upp.

Camilla Therese Karlsen är en mångsidig scenkonstnär som arbetar med akrobatik och luftdans, hiphop, samtida dans, sång, jojk, poesi, dramatik, DJ-ing och koreografi.

Cecilia Persson är även hon en mångsidig konstnär och tidigare teaterchef för Åarjelsaemien Teatere, idag är hon verksam som dramatiker, skådespelare och författare.

Programmet arrangeras av Gaaltije Saemien Museume som en del av Scenkonstbiennalen i Östersund, med stöd från Region Jämtland Härjedalen.

Information

En processvisning av Camilla Therese Karlsen & Cecilia Persson

Välkommen att ta del av ett pågående arbete, en serie trickster-berättelser som rör sig runt den heliga björnen i ett gränsland mellan mytologi och samtid.

Björnen hade en alldeles egen plats i den samiska världsbilden. Varje höst sökte den sig till ”jordens mitt”. Varje vår föddes den åter till världen.

Björnen ansågs dessutom vara intelligent, med ”en mans vett och tolv mans styrka”. Därför omgavs björnjakten av många regler och tabun – lagar att följa om man ville överleva mötet med björnen.

Det berättades också om människor som bar på magisk kraft och kunde förvandlas till björn. Kunde en sådan människa också sova genom hela vintern? Så vad gjorde björnen, där i jordens mitt, under de långa vintermånaderna?

Vad drömde den om?
Vad drömmer vi alla om?

Och som med många av våra heliga djur så träder även björnen fram som en trickster i berättelserna, där den både luras och bärs upp.

Camilla Therese Karlsen är en mångsidig scenkonstnär som arbetar med akrobatik och luftdans, hiphop, samtida dans, sång, jojk, poesi, dramatik, DJ-ing och koreografi.

Cecilia Persson är även hon en mångsidig konstnär och tidigare teaterchef för Åarjelsaemien Teatere, idag är hon verksam som dramatiker, skådespelare och författare.

Programmet arrangeras av Gaaltije Saemien Museume som en del av Scenkonstbiennalen i Östersund, med stöd från Region Jämtland Härjedalen.

Information

Camilla Therese Karlsen och Cecilia Persson bjuder in till ett öppet samtal som tar avstamp i våra förmödrars och förfäders marker och ger rum för jojk och poesi.

Camilla Therese Karlsen är en mångsidig scenkonstnär som arbetar med akrobatik och luftdans, hiphop, samtida dans, sång, jojk, poesi, dramatik, DJ-ing och koreografi.

Cecilia Persson är även hon en mångsidig konstnär och tidigare teaterchef för Åarjelsaemien Teatere, idag är hon verksam som dramatiker, skådespelare och författare.

Programmet arrangeras av Gaaltije Saemien Museume som en del av Scenkonstbiennalen i Östersund, med stöd från Region Jämtland Härjedalen.