Information

I en tid där kulturellt minne är ifrågasatt, splittrat och politiserat, vänder sig Rrîtm bort från det tillrättalagda och spektakulära. I stället rör den sig långsamt, med avsikt. Den lyssnar till det som finns kvar, dolt under språket. Den erbjuder rytm som en plats att samlas i – och som en form av motstånd.

Rrîtm föddes ur projektet No Friend but the Mountains och är en rå, rytmburen performance formad av minne, andning och kollektiv närvaro. Skapad utifrån en platsbunden blick, bjuder den in publiken i ett immersivt koreografiskt ritualverk av upprepningar, sprickor och resonans.

Med inspiration från traditionella kurdiska rytmer, kollektiva danser och förkroppsligat motstånd, utforskar Rrîtm vad som finns kvar när orden inte räcker till. Den ser kroppen som både relationell och handlande. Den söker ingen upplösning. Den lyssnar. Den pulserar.

Under Scenkonstbiennalen får vi ta del av en exklusiv preview av föreställningen Ritm som är en samproduktion med Norrlandsoperan. Läs mer om föreställningen på humansandsoil.com/ritm

Marit-Shirin Carolasdotter är dansare och koreograf med bas i Ubmeje/ Umeå, Sábmie. Hennes konstnärliga praktik tar sin utgångspunkt i dans som ett sätt att skapa relationer, och speciellt vår sköra relation till jorden. Genom det pågående projektet Humans & Soil har hon fördjupat sig i dekoloniala perspektiv och relationer mellan urfolk och scenkonst. Hon förenar performativa uttryck med teoretiska metoder som skrivande och forskning, i dialog med sin egen kroppsliga kunskap som
urfolksperson.

Under Scenkonstbiennalen visas även konstfilmen “No friend but the Mountains” som producerats av Humans & Soil i samarbete med filmskaparen Kenneth Ly.

Koreografi/Dans: Marit-Shirin Carolasdotter & Melisa Diktaş
Filmen visas på Gaaltije Saemien Museume (åarjel bielie/södra flygeln). Tider för filmprogrammet publiceras på Gaaltijes hemsida i maj.

Dansare: Marit-Shirin Carolasdotter, Stella Blanc, Hector Palacios, Paz Moreno
Musik: Hajar Zahawy
Producent: Hanna Magdalena Gödl, Humans & Soil

Information

Ett performanceverk av Neyen Pailamilla
Ljudbild: Aldir Polymeris

”Som Mapuchekonstnär uppfattar jag floder och vattendrag som levande varelser, jämlika med människan – där natur och mänsklighet är delar av ett sammanvävt nätverk.”

Neyen Pailamilla är en queer mapuchekonstnär som arbetar med performance, textila praktiker och audiovisuella format. Med utgångspunkt i sin identitet, fördjupar sig Pailamilla i såväl personliga erfarenheter som i historiska, politiska och sociala dimensioner.

Hen har samarbetat med en rad konstnärliga projekt och grupper, både i Sydamerika och Europa – bland annat med det konstnärliga kollektivet trop cher to share, och historikern och curatorn José Cáceres, med vilken hen initierade det kuratoriella projektet School of the Forest, samt det mapucheledda kollektivet Rangiñtulewfü, som blev fröet till den digitala tidskriften Yene.

Under Scenkonstbiennalen visas även videoverket Where Does The Dream Begin? som utforskar sökandet efter Sihlflodens ursprung genom en drömlik estetik som söker en andlig förbindelse med floden.

Filmen visas på Gaaltije Saemien Museume (åarjel bielie/södra flygeln). Tider för filmprogrammet publiceras på Gaaltijes hemsida i maj.

Information

Ett performanceverk av Neyen Pailamilla
Ljudbild: Aldir Polymeris

”Som Mapuchekonstnär uppfattar jag floder och vattendrag som levande varelser, jämlika med människan – där natur och mänsklighet är delar av ett sammanvävt nätverk.”

Neyen Pailamilla är en queer mapuchekonstnär som arbetar med performance, textila praktiker och audiovisuella format. Med utgångspunkt i sin identitet, fördjupar sig Pailamilla i såväl personliga erfarenheter som i historiska, politiska och sociala dimensioner.

Hen har samarbetat med en rad konstnärliga projekt och grupper, både i Sydamerika och Europa – bland annat med det konstnärliga kollektivet trop cher to share, och historikern och curatorn José Cáceres, med vilken hen initierade det kuratoriella projektet School of the Forest, samt det mapucheledda kollektivet Rangiñtulewfü, som blev fröet till den digitala tidskriften Yene.

Under Scenkonstbiennalen visas även videoverket Where Does The Dream Begin? som utforskar sökandet efter Sihlflodens ursprung genom en drömlik estetik som söker en andlig förbindelse med floden.

Filmen visas på Gaaltije Saemien Museume (åarjel bielie/södra flygeln). Tider för filmprogrammet publiceras på Gaaltijes hemsida i maj.

Information

En föreställning/performanceverk som arbetas fram i lager under flera utspridda
repetitionsperioder. Bygger på romanen Märit (1965) av Ing-Marie Eriksson, utifrån vilken Malin Nord har gjort en fri bearbetning för scenen.

Kajsa Isakson och koreografen/dansaren Destiny af Kleen tar avstamp från
berättelsens kärna: frågor om utanförskap, normer och hur samhället hanterar dem som inte passar in i dess ramar. Verket rör sig genom tid och minne, där nuet och det förflutna flätas samman. I centrum står Märit – en ung kvinna med funktionsvariation, vars existens utmanar omgivningens föreställningar om normalitet. Men istället för att ge en förklarande eller didaktisk skildring av hennes liv, låter vi Märit vara just det hon är – en närvaro, en kraft, en existens som inte måste förklaras eller förstås helt och hållet. Kropp och rum blir bärare av minnen, känslor och konflikter, där scenrummet både är en konkret plats och en mental, emotionell och historisk yta. Genom text, musik, rörelse och visuella element skapas en berättelse som känns i kroppen lika mycket som den upplevs genom orden.

Publiken får ta del av berättelsen från början till slut och ser hur Märit som kraft och närvaro utvecklas på scenen.

Ing-Marie Eriksson debuterade 1965 med romanen MÄRIT, är en nutida klassiker. Hon berättade, den för henne, sanna berättelsen om flickan Märit som hon bodde granne med i Sikås när hon var barn.

Kajsa Isakson är en neuroqueer AuDHDer, konstnär och regissör som utmanar neurotypiska normer och lyfter neurodivergenta röster. I Märit skapar hon multisensoriska upplevelser med verbala och icke-verbala uttryck. I sin forskning, vid Stockholms konstnärliga högskola skapa hon r neuroaffirmativa utrymmen för att skärpa scenkonsten.

Destiny af Kleen, dansare och koreograf skapar konst utifrån den minoritetsidentitet hon befinner sig i som afrosvensk i Sverige. I rörelseskapandet och gestaltningen av manus så tar hon tillvara Märits utanförskap genom det mellanförskapfilter som hennes kropp och konst förmedlar.

Malin Nord, författare och dramatiker. Medlem i Rådet för samisk litteratur inom Svenska Författarförbundet samt arbetar för samiskt författarcentrum Tjállegoahte i Jokkmokk. Har tidigare arbetat som redaktör för tidskriften Provins – norrländsk litterär tidskrift.