Information

Jag vill lyfta fram tillgänglighetsfrågorna inom scenkonsten när det gäller svenskt teckenspråk. Hur ser tillgängligheten ut idag för oss som använder teckenspråk? Ofta diskuteras kvalitetsfrågor i produktioner, som valet mellan att ha en döv skådespelare eller en teckenspråkstolk. Dessa två alternativ ger olika nivåer av översättningskvalitet. Döva skådespelare står på scenen och bidrar direkt till föreställningen, medan teckenspråkstolkar helst bör stå vid sidan av scenen för att tolka. Regissörens vision kan påverka hur tolkar integreras i föreställningen. Hur kan vi utveckla och förbättra användningen av teckenspråket inom scenkonsten?
Moderator är: Förbundsordförande Simon Norrthon

Paneldeltagare:
Mette Marqvardsen – Riksteatern Crea, Christian Dywik -skådespelare, Silva Belghiti – skådespelare från Finland, Rebecca Drammeh – skådespelare

Information

För den turnerande scenkonsten är arrangören helt central. Den modiga repertoaren kan välja att vara hur utmanande som helst, men utan modiga arrangörer blir det varken turné eller publik i salongerna.

Ibland triggar konsten diskussioner som får vågorna att gå höga i såväl högröstade kommentarsfält i sociala medier och bland grannarna i kön på Konsum. När produktionen reser vidare till nästa turnéstopp, står arrangören kvar att möta de samtal som uppstår.

Hur bygger arrangören sitt mod och hur kan resten av branschen stötta modiga repertoarval som vågar ta ut svängarna både till form och innehåll? Och hur kan vi tillsammans – såväl producenter, arrangörer, konstnärer och publik hjälpas åt att stå för konsten när opinionens stormar viner?

Möt en handfull arrangörer från riksteaterföreningar runt om i landet i ett reflekterande samtal om mod.

Information

I uppropet #tystnadtagning 2017 vittnade många, främst kvinnliga skådespelare, om en utbredd tystnadskultur i svensk scenkonst. En tystnad som många menade resulterade i dålig arbetsmiljön, dålig konst och stora risker för alla som arbetar branschen.

I seminariet presenteras några av forskningsresultaten från projektet ”Tystnadskulturens logik” med arbetsmiljö och tystnadskulturens mekanismer i fokus. Vad kan sägas och inte, och vem får säga vad?

Presentationen följs av ett samtal med alla deltagare om hur tystnad kring sexuella trakasserier, all diskriminering och makt förstås och hanteras i branschen efter #MeToo samt hur det går att bedriva ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete.

Information

I samband med uppropet #tystnadtagning 2017 krävde den dåvarande kulturminister Alice Bah Kuhnke att den svenska scenkonstbranschen skulle synliggöra sitt arbete mot sexuella trakasserier. I forskningsprojektet ”Tystnadskulturens logik” har de åtgärder som vidtagits och förändringar som åstadkommits efter #metoo i svensk scenkonst undersökts. Under seminariet presenteras några av forskningsresultaten där lärande i repetitionsarbetet står i fokus, särskilt repetitionsarbetet av scener med intimitet eller våld.

Presentationen följs av ett samtal med alla deltagare om hur kunskap, lärande och konstnärlig frihet i repetitionsarbetet förstås och hanteras i branschen med särskilt fokus på porträtterandet av intimitet och våld på scen.

Information

I motsats till vad många tror används farliga kemikalier som ingredienser i kosmetika, hudvård och hårprodukter. De tillsätts under tillverkningsprocessen för att ge produkterna olika funktioner, som att hindra läppstiftet från att kladda och håret att ligga snyggt på sin plats.

Inom teatern och scenkonstens mask och perukavdelning används en mängd produkter beroende på behovet vid varje föreställning. Det finns risk för att exponeras för farliga ämnen via de produkter som används i verksamheten, men det finns också stora möjligheter att göra säkrare val och undvika problematiska kemikalier.

Dramaten har tillsammans med Stockholms universitet tagit fram en vägledning för att göra det enklare att göra informerade val och denna vill vi dela med oss av under detta seminarium. Välkomna!

Öppen för allmänheten.

Information

Under det senaste decenniet har vi sett en snabb utveckling av ny teknik. Traditionell teaterteknik har fått lämna plats till en ny alltmer digitaliserad teknik. Till exempel byts nu de enkla strålkastarna ut mot rörlig utrustning som visserligen kan göra väldigt avancerade jobb men som å andra sidan är väldigt dyra i inköp, drift och underhåll. Även våra arbetsflöden har blivit alltmer digitaliserade vilket kräver stor kunskap i digitala verktyg för flera teknikavdelningar och designområden. Är detta teknikbyte på väg att ta död på det konstnärliga designuttrycket eller berikar det våra scenkonstupplevelser.

Svensk teaterteknisk förening – STTF modererar ett samtal mellan tekniker och designer kring frågan om ny och gammal teknik i det konstnärliga arbetet.

Mer information:
sttf.se

Information

Teknikeravdelningens styrelse välkomnar er in i ett samtal där vi belyser problem som finns vad gäller våra olika teknikerroller, vad vi behöver i framtiden både vad gäller utbildningar och titulationer.

Vi för ett öppet samtal kring teknikerbehovet i branschen. Vilka utbildningar finns, hur är de utformade? Eller om några andra frågeställningar dyker upp. Vi informerar dessutom om vad vi i styrelsen jobbar med och bjuder på fika.

Inom Teknikeravdelningen för Scen&Films ryms dessa yrkeskategorier:

Assistent/teater, Attributmakare, Dekormålare, Fastighetspersonal, Foajépersonal, Inspicient/prod.ass, Kostymmästare, Kostympersonal, Ljustekniker, Rekvisitör, Patinerare, Scentekniker, Scenmästare/Scenchef, Skräddare/tillskärare, Snickare/Snickarmästare, Tapetserare, Teatertekniker, Teknisk chef, Restaurangpersonal, Verkstadsledare, Vaktmästare,samt Övriga tekniska och tillverkande yrken.

Information

Skottlandsbaserade dramaturgen och dramatikern Matthew Short och Teater Dictats konstnärlige ledare Johan Svensson talar om hur autofiktion kan användas för att generera berättelser för scenen. Ett särskilt motiv är att låta berättelser komma nära den plats och publik som får ta del av verken, genom att komma ur personlig erfarenhet på samma plats. Teater Dictat har använt metoden i sitt arbete och uppsättningen Fri lejd är gruppens senaste exempel på hur den omsatts i praktik.

Mer information:
dictat.se/

Information

Arbetet med skapandet av ljusdesign genomgår en stor förändring där gamla beprövade arbetsmetoder byts mot helt nya. En av anledningarna till detta är att den tidigare konventionella ljusutrustningen byts ut mot moderna- och automatiserade LED ljuskällor. På senare tid har även intåget av AI lett till att vissa arbeten har underlättats samtidigt som vi kanske närmar oss en framtid när delar av vårt designarbete går oss ur händerna.

Svenska Ljussättareföreningen – SLF har bjudit in några ljusdesigner för ett samtal kring konstnärliga möjligheter alternativt problem i samband med att konstnärligt utövande går över från äldre till nyare arbetsmetoder och uttrycksformer.

Mer information:
svenska-ljus.se

Information

Spela Man
Rapport från mellanstadiet.

Dotterbolaget har turnerat i hela Sverige med “Spela man” ett jämställdhetsprojekt, en clownföreställning med eftersamtal.
Diskussionerna har gungat högt när pojkarna, ostörda får diskuterat förebilder och manliga ideal.

Tack vare att vi lockar dem till skratt kan vi också beröra smärtsamma ämnen till exempel frånvarande pappor och erfarenhet av våld. Ett mål med projektet har varit att inte skuldbelägga pojkarna, det har varit en framgångsfaktor.

Hör Claes Åström regissör och upphovsperson till Spela man berätta om arbetet och om hur det står till i klassrummen när killarna funderar över vem som är den rätta förebilden, Andrew Tate, Darth Vader eller pappa?

På nätet möts pojkar av många olika typer av mansbilder. Det är muskelpumpade kroppar, machosnack och både våldsbejakande och sexistiskt.

Män lever kortare, är mer ensamma och har sämre psykisk hälsa. Detta ämne ser vi allt för sällan på våra scener och mycket sällan i Clown.Vi ville göra något för de som är pojkar NU och skapade därför projektet “Spela man”.

Vi vill ge vårt bidrag, så att pojkar kan växer upp till hela män, till hela människor. Vi är övertygade om att det skapar ett bättre och mer jämställt samhälle för alla.

Föreställningen har setts av både pojkar och flickor, våra pedagoger har sedan haft ett eftersamtal/workshop med pojkarna. Flera kultursamordnare har blivit provocerade både av temat och av den separatistisk workshopen. Vi har omformulerat oss många gånger för att nå fram.

Claes Åström är regissör och upphovsperson
David Andersson, skådespelare
Palle Söderberg, pedagog
Anna Rautio, projektledare

Projektet har genomförts med stöd av Postkodstiftelsen.