Information

Nordcirkus är på plats utanför Storsjöteatern och möter upp biennalbesökarna. Artisterna minglar runt och framför sina konster från höjd och från markplan.

Information

Estrad Norr/Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun hälsar varmt välkommen till Scenkonstbiennalen 2025!

Från 17.30 finns Nordcirkus på plats utanför Storsjöteatern och möter upp biennalbesökarna. Artisterna minglar runt och framför sina konster från höjd och från markplan.

Kl 18.30 – Ulricha Johnson, verksamhetschef Scensverige och Anna Thelin, scenkonstchef Estrad Norr och Jerker Bexelius, verksamhetschef Gaaltije Saemien Museume.

Invigningsakt KrÅiK

Annas jojk kan vara rå, vacker ömsint och urstark. En röst med rottrådarna tätt inflätade i den samiska kulturen. Runt Annas jojk skapar Jens och Jonas öppna ljudlandskap i lekfull samklang med Sandras improviserade animationer.

Anna Kråik – jojk
Jens Comén – saxofonist, loopar, slagverk
Jonas Ehnroth – gitarr, effekter
Sandra Berg Mozard – animerad

Biennalen invigs sedan av Effie Kourlous , kommunalråd och kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Östersunds kommun samt Jonas Andersson och Robert Uitto , ordförande för respektive ledamot i regionala utvecklingsnämnden Region Jämtland Härjedalen.

Information

Ett performanceverk av Neyen Pailamilla
Ljudbild: Aldir Polymeris

”Som Mapuchekonstnär uppfattar jag floder och vattendrag som levande varelser, jämlika med människan – där natur och mänsklighet är delar av ett sammanvävt nätverk.”

Neyen Pailamilla är en queer mapuchekonstnär som arbetar med performance, textila praktiker och audiovisuella format. Med utgångspunkt i sin identitet, fördjupar sig Pailamilla i såväl personliga erfarenheter som i historiska, politiska och sociala dimensioner.

Hen har samarbetat med en rad konstnärliga projekt och grupper, både i Sydamerika och Europa – bland annat med det konstnärliga kollektivet trop cher to share, och historikern och curatorn José Cáceres, med vilken hen initierade det kuratoriella projektet School of the Forest, samt det mapucheledda kollektivet Rangiñtulewfü, som blev fröet till den digitala tidskriften Yene.

Under Scenkonstbiennalen visas även videoverket Where Does The Dream Begin? som utforskar sökandet efter Sihlflodens ursprung genom en drömlik estetik som söker en andlig förbindelse med floden.

Filmen visas på Gaaltije Saemien Museume (åarjel bielie/södra flygeln). Tider för filmprogrammet publiceras på Gaaltijes hemsida i maj.

Information

Ett performanceverk av Neyen Pailamilla
Ljudbild: Aldir Polymeris

”Som Mapuchekonstnär uppfattar jag floder och vattendrag som levande varelser, jämlika med människan – där natur och mänsklighet är delar av ett sammanvävt nätverk.”

Neyen Pailamilla är en queer mapuchekonstnär som arbetar med performance, textila praktiker och audiovisuella format. Med utgångspunkt i sin identitet, fördjupar sig Pailamilla i såväl personliga erfarenheter som i historiska, politiska och sociala dimensioner.

Hen har samarbetat med en rad konstnärliga projekt och grupper, både i Sydamerika och Europa – bland annat med det konstnärliga kollektivet trop cher to share, och historikern och curatorn José Cáceres, med vilken hen initierade det kuratoriella projektet School of the Forest, samt det mapucheledda kollektivet Rangiñtulewfü, som blev fröet till den digitala tidskriften Yene.

Under Scenkonstbiennalen visas även videoverket Where Does The Dream Begin? som utforskar sökandet efter Sihlflodens ursprung genom en drömlik estetik som söker en andlig förbindelse med floden.

Filmen visas på Gaaltije Saemien Museume (åarjel bielie/södra flygeln). Tider för filmprogrammet publiceras på Gaaltijes hemsida i maj.

Information

En föreställning/performanceverk som arbetas fram i lager under flera utspridda
repetitionsperioder. Bygger på romanen Märit (1965) av Ing-Marie Eriksson, utifrån vilken Malin Nord har gjort en fri bearbetning för scenen.

Kajsa Isakson och koreografen/dansaren Destiny af Kleen tar avstamp från
berättelsens kärna: frågor om utanförskap, normer och hur samhället hanterar dem som inte passar in i dess ramar. Verket rör sig genom tid och minne, där nuet och det förflutna flätas samman. I centrum står Märit – en ung kvinna med funktionsvariation, vars existens utmanar omgivningens föreställningar om normalitet. Men istället för att ge en förklarande eller didaktisk skildring av hennes liv, låter vi Märit vara just det hon är – en närvaro, en kraft, en existens som inte måste förklaras eller förstås helt och hållet. Kropp och rum blir bärare av minnen, känslor och konflikter, där scenrummet både är en konkret plats och en mental, emotionell och historisk yta. Genom text, musik, rörelse och visuella element skapas en berättelse som känns i kroppen lika mycket som den upplevs genom orden.

Publiken får ta del av berättelsen från början till slut och ser hur Märit som kraft och närvaro utvecklas på scenen.

Ing-Marie Eriksson debuterade 1965 med romanen MÄRIT, är en nutida klassiker. Hon berättade, den för henne, sanna berättelsen om flickan Märit som hon bodde granne med i Sikås när hon var barn.

Kajsa Isakson är en neuroqueer AuDHDer, konstnär och regissör som utmanar neurotypiska normer och lyfter neurodivergenta röster. I Märit skapar hon multisensoriska upplevelser med verbala och icke-verbala uttryck. I sin forskning, vid Stockholms konstnärliga högskola skapa hon r neuroaffirmativa utrymmen för att skärpa scenkonsten.

Destiny af Kleen, dansare och koreograf skapar konst utifrån den minoritetsidentitet hon befinner sig i som afrosvensk i Sverige. I rörelseskapandet och gestaltningen av manus så tar hon tillvara Märits utanförskap genom det mellanförskapfilter som hennes kropp och konst förmedlar.

Malin Nord, författare och dramatiker. Medlem i Rådet för samisk litteratur inom Svenska Författarförbundet samt arbetar för samiskt författarcentrum Tjállegoahte i Jokkmokk. Har tidigare arbetat som redaktör för tidskriften Provins – norrländsk litterär tidskrift.