Asphodels ängar (Asphodel Meadows) är ett platsspecifikt verk vars centrala punkt är Östersjöns ålgräsängar och en dold sorg som inte har sörjts. Verket har uppstått från ett behov att skapa utrymme för sorg, ett behov att se på havet och ett behov att se i havet. Verket tillkom på Pro Artibus skärgårdsresidens i Korpoström, där dramatiker, regissör, dramaturg och frilanskonstnär Sinna Virtanen under ett halvår följde forskarnas arbete vid Åbo Akademis miljö- och marinbiologiska forskningsstation. Genom att vara där och tänka tillsammans med havet, föddes föreställningens karaktär och koncept.
I det intima verket möter föreställningens text Tatu Nenonens skulpturala ljudlandskap och Samu-Jussi Koskis kostymdesign, som med ett lekfullt användande av material och form sträcker sig över många tidsperioder, samt Malou Zilliacus och Martin Paul känsliga och kroppsliga performance.
Asphodels ängar (Asphodel Meadows) är ett platsspecifikt verk vars centrala punkt är Östersjöns ålgräsängar och en dold sorg som inte har sörjts. Verket har uppstått från ett behov att skapa utrymme för sorg, ett behov att se på havet och ett behov att se i havet. Verket tillkom på Pro Artibus skärgårdsresidens i Korpoström, där dramatiker, regissör, dramaturg och frilanskonstnär Sinna Virtanen under ett halvår följde forskarnas arbete vid Åbo Akademis miljö- och marinbiologiska forskningsstation. Genom att vara där och tänka tillsammans med havet, föddes föreställningens karaktär och koncept.
I det intima verket möter föreställningens text Tatu Nenonens skulpturala ljudlandskap och Samu-Jussi Koskis kostymdesign, som med ett lekfullt användande av material och form sträcker sig över många tidsperioder, samt Malou Zilliacus och Martin Paul känsliga och kroppsliga performance.
Asphodels ängar (Asphodel Meadows) är ett platsspecifikt verk vars centrala punkt är Östersjöns ålgräsängar och en dold sorg som inte har sörjts. Verket har uppstått från ett behov att skapa utrymme för sorg, ett behov att se på havet och ett behov att se i havet. Verket tillkom på Pro Artibus skärgårdsresidens i Korpoström, där dramatiker, regissör, dramaturg och frilanskonstnär Sinna Virtanen under ett halvår följde forskarnas arbete vid Åbo Akademis miljö- och marinbiologiska forskningsstation. Genom att vara där och tänka tillsammans med havet, föddes föreställningens karaktär och koncept.
I det intima verket möter föreställningens text Tatu Nenonens skulpturala ljudlandskap och Samu-Jussi Koskis kostymdesign, som med ett lekfullt användande av material och form sträcker sig över många tidsperioder, samt Malou Zilliacus och Martin Paul känsliga och kroppsliga performance.
